Ibland kan man råka göra en felaktig betalning av rent misstag. Oftast löser sig en sådan situation när båda parterna är trogna varandra. Men vad skulle hända om mottagaren plötsligt vägrade betala tillbaka de felaktigt mottagna pengarna? Denna problematik löses med hjälp av institutet condictio indebiti. När någon betalar till någon annan som inte har […]
I följande artikel ska jag beskriva kortfattat vad som gäller vid köp av lös egendom. En artikel om köp av fast egendom kommer snart! Vad är skillnaden mellan fast och lös egendom? Inom obligationsrätten görs en lagstadgad distinktion mellan lös egendom och fast egendom. Vad som är lös egendom är negativt definierat: allt som inte är fast egendom är […]
Möjligheten att ingå avtal är en av vårt samhälles grundläggande principer. Varje dag ingår man avtal, vare sig man vet det eller ej. T.ex. när man handlar mat eller stiger på bussen. Metodiken om hur man ingår avtal, eller avtalsslut, är därför en viktig funktion i vår marknadsekonomi. Två grundläggande principer inom avtalsrätten är pacta sunt servanda, […]
En fullmakt används för att kunna sluta avtal med en tredje person, utan att genomföra rättshandlingen själv. T.ex. man skriver en fullmakt att sin kompis David får köpa en bil. Reglerna om fullmakt återfinns i 2 kap. avtalslagen (AvtL). Vid fullmaktssituationer brukar tre parter beskrivas. Huvudmannen (fullmaktsgivare) är den person som utfärdar fullmakten. Mellanmannen, eller fullmaktstagare, är den […]
Vid företagsförvärv är due diligience (DD) ett centralt begrepp. Begreppet beskriver en fördjupad undersökning av målföretaget som en köpare genomför i samband vid en företagstransaktion. Det kan översättas från anglosaxisk rätt till “tillbörlig aktsamhet”. Begreppet kan likställas med den undersökningsplikt som en köpare har vid lös egendom, jfr 20 § 1 st. Köplagen (KöpL). Vid […]